Träning inför Valencia Marathon
Tre veckor kvar till Valencia Marathon.
Jag har behövt revidera mina tidsmål många gånger om. På det bra sättet.
I juni försökte jag komma under 3.30 på Stockholm Marathon men misslyckades och gick i mål på 3.33. Ändå snubblande nära. Jag var mer glad över hur fort jag utvecklats än arg över det missade målet. Ganska omgående anmälde jag mig till Valencia Marathon och bestämde mig för att träna mot sub 3.25. Jag sprang på bra under sommaren och insåg att sub 3.20 kanske skulle vara en rimligare målsättning. Jag skulle behöva hålla en snittfart på 4.44 min/km. Tanken svindlade.
För kanske en månad sedan lyckades jag springa en mil på drygt 40 minuter. John Kingstedt började hjälpa mig med träningen. Det i kombination med en sommar av massvis lugna mil på berg och stigar gjorde att kroppen absorberade träning som en sällsynt torr och törstig svamp. Jag sprang 8×1000 med en minuts vila och höll 3.46 i snittfart. Jag körde ett hyfsat lätt långpass på 33 km med en snittfart på 4.50. Jag sprang en maxsnabb mil på bana och klockade in på 38.27. Det kändes inte orimligt att springa under 3.15 i Valencia.
Hårdaste träningsperioden inför marathon
Nu är jag inne i den hårdaste träningsperioden inför maran, både vad gäller volym och intensitet. Jag gör oerhört skräckinjagande pass.
Den senaste veckan har jag gjort två nästan overkliga träningspass, båda på egen hand, men på ordination av John
Förra söndagen gjorde jag ett progressivt långpass på 30 kilometer. Första milen gick på 48.20, andra på 45.40 och tredje 42 minuter. Snittfart över hela passet blev 4.32. Helt overkligt. Jag behövde bara slita de sista tre kilometerna. I våras kämpade jag med långa intervaller i femminutersfart.
I tisdags gjorde jag ett till riktigt tufft pass. 3 x 5 kilometer i 4.08-fart med 500 meter joggvila i 5- fart. Snittfart över hela det passet blev 4.14.
Igår sprang jag 37 kilometer i en jämn lugn fart. 4.56 blev snittet. Det var snöblandat regn som stack i ögonen och kändes som att jag skulle blåsa av Skanstullsbron. På slutet tillät jag mig att öka farten lite. På kvällen sprang jag 10 kilometer till, något fortare, bara för att jag var sugen. Vädret var bättre och benen ville springa. Jag har aldrig tidigare sprungit så mycket under en dag.
Det sista tuffa träningspasset inför marathon
Imorgon ska jag springa det sista tuffa längre passet. 21 kilometer i 4.25-fart plus sex kilometer upp- och nedjogg.
Det känns väldigt, väldigt bra inför Valencia. Med tanke på träningspassen som jag har gjort är det rimligt att tänka sig att min marafart ska vara 4.25 min/km. Problemet är att det låter så vansinnigt fort för mig. Det var ju min milfart alldeles nyligen. Det nya målet är i alla fall att gå under 3.10.
Vamos!
