År 1967 tyckte motionären Lennart Håkansson att Sveriges befolkning borde röra på sig mer, året runt. Att utspritt under 12 månader utföra lopp inom simning, löpning, cykling och skidåkning, där samtliga som utfört tävlingen fick diplom, skulle inspirera folk till motion. Tanken la grunden för det som fem år senare blev den första utförda upplagan av En Svensk Klassiker.
Sedan starten har fyrklövern av lopp utvecklats och idag finns det ett gäng olika varianter av den ursprungliga klassikern. Det som från början var Vansbrosimningen 3 km, Lidingöloppet 30 km, Vätternrundan 315 km och Vasaloppet 90 km, har idag fyllts på med Engelbrektsloppet 60 km som ett alternativ. Detta kallas idag En Svensk Klassiker. Men där finns även:
- En Svensk Klassiker – halva
- En Svensk Klassiker – tjej
- En Svensk Klassiker – korta
Även förgreningar så som Arbetsplatsklassikern, Skolklassikern och lokala klassiker är en del av En Svensk Klassikers varumärke.
Bedrifter genom åren
Många tusentals människor har genom åren genomfört de olika klassikerloppen där de tävlande försökt slå tidigare rekord. Snabbast genomförda klassikern som hittills uppnåtts är Oskar Swärds lopp från 2014. En totaltid på 13 timmar, 57 minuter och 16 sekunder står sig än idag starkast i sammanhanget. Snabbaste kvinna fram till idag är Kristalina Smårs som tog sig igenom fyrklövern på 16 timmar, två minuter och 18 sekunder under 2018-2019.